onsdag 22 februari 2012

Stinas uppgift

Vi fick i uppgift av Stina Braxell att presentera ett nytt material för mindre barn. De yngsta barnen på min skola är 6-åringar och går i förskoleklass. Jag fick "låna" två pojkar från en förskoleklass som fick följa med mig till mitt fritidshem.
Jag hade dukat upp en bytta med tapetklister och en bytta med remsor av tidningspapper samt en med tapetklister + tidningspappersbitar i vår atelje.
Pojkarna satte sig vid bordet , jag satte mig vid sidan om med papper o penna. De började att känna på klistret + pappersbitarna.
Följande dialog utspelar sig mellan pojkarna som jag benämner A och B.

A:  Skall vi hålla i det
B:  Det är skönt.
A:  Man blir kladdig.
B:  Jag vill inte bli kladdig. Finns det någonstans att tvätta sig. Kolla A, vi tar lite mer klister.
A:  Allting fastnar på mina händer, jag sitter fast.
B:  Jag tar lite mera klister
A:  Hör när jag pruttar i degen, jag är görklistrig. Får man torka sig på pappersremsorna.

-    De tar några tidningspappersremsor o torkar av sig om händerna och blandar ner det i sin massa.
B:  Det är bäst att passa på att a lim för snart är det slut, det känns som en bajskorv.
A:  Hör här nu, man kan fisa.
B:  Vi har tagit slut på allt klistret, vi tar mera papper. Vad äckligt det är, eller hur A
A:  Nej. Jag vill ha mera

-   De tar flera remsor.
B:  Knåda pressa slita o dra, jag skall göra något bra!
A:  Jag är världens kladdigaste.
B:  Nu skall jag knåda denna bajs.

-    Nu plattar de ut sin klump.
A:  Är det här detta.
-    Sen håller han upp sin klump.
A:  Kolla vad jag gjorde med skeden fröken.

-    Han har bakat in sleven i massan
A:  Fröken, vad skall vi göra med detta?
Jag. Ni får göra vad ni vill.

-   Nu plattar han ut massan.
A:  Jag skall steka pannkakor, detta är en stekpanna .
B:  Kolla mina muffins.

-    Han har klickat ut massan till muffins.
B:  Jag måste bara jäsa min, för jag skall baka bröd.
A:  Detta är min människa som jag bygger, kolla detta är min gubbe.

-    Han knådar ihop massan.
A:  Kolla min vulkan.
B:  Nu är jag klar, här är min vulkan och här sprutar det eld.
A:  Jag vill spara min.
B:  Jag med.                                                                                                                         Photo: Christel

Reflektion.
När vi senare pratade om vad de gjort så säger......
B:  Vi knådade så det blev en.
A:  Vulkan.
Jag: Tycker ni det var roligt?
A:  Ja ,men väldigt kladdigt.
B:  Jag vill göra det igen.

Min egen reflektion på aktiviteten är att här ser man en estetisk process, vad det slutliga resultatet blev är kanske inte så viktigt, och att det råkade vara en vulkan, när pojkarna kände sig nöjda med    aktiviteten .
Om jag inte dokumenterat under tiden hade det kanske inte kommit fram.De påverkade varandra ganska mycket men tack vare att de var två kunde jag dokumentera utan att lägga mig i.
Det var intressant att följa deras arbete och höra hur de resonerade under aktivitetens gång. Tänk vad mycket som kom fram under denna korta tid ( c:a 30 min ).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar